Nya möjligheter i Riddarholmskyrkan
Riddarholmskyrkans kor med det intressanta utrymmet markerat
För ett år sedan öppnades den grav i Riddarholmskyrkan som allt sedan utgrävningen åren 1915-17 ansetts vara Magnus Ladulås grav från 1200-talet. Moderna analysmetoder kunde dock visa att skeletten i denna grav var från 1400-talet, och alltså omöjligen kunde vara kvarlevorna efter Magnus Ladulås och hans familj. Som ett nästa led inom projekt Magnus Ladulås öppnades den 19 mars i år Karl Knutsson Bondes gravtumba i Riddarholmskyrkan.
Vi har nu under ett par veckors tid haft möjligheten att analysera skelettdelarna i Karl Knutssons grav och invänta provsvar och kan nu konstatera att inte heller något av dessa skelett kan vara kvarlevorna av Magnus Ladulås som dog 1290. Denna slutsats kan vi dra av två skäl:
1. De gravlagda, bortsett från Karl Knutsson, har dött vid för låg ålder, dvs ingen har uppnått en ålder av 50 år som kung Magnus gjorde.
2. C-14 dateringarna visar att dessa skelett är från 1400-talet.
Karl Knutssons kvarlevor
Det råder dock inget tvivel om att kung Karl Knutsson är en av de individer som fått sin sista vila i graven. Han dog 1470 vid en ålder av 62 år.
Den medeltida muren i närbild
Det finns dock ytterligare en möjlighet att hitta kung Magnus kvarlevor. Redan när vi öppnade Karl Knutssons grav så såg vi att muren som begränsar utrymmet åt norr, den enda medeltida muren i graven, såg mycket märklig ut. Vid närmare betraktande var det uppenbart att det vi såg var baksidan på en mur! Muren är således byggd från andra hållet som en del av en konstruktion, mitt i koret under den medeltida golvnivån. Detta är en verkligt spännande upptäckt som öppnar för nya tolkningar av hur koret använts som gravplats under klostrets äldsta tid, på slutet av 1200-talet.
Muren 1916
På planskissen ser man att det finns ett utrymme mellan den gravkammare vi undersökte förra året och den gravkammare vi har undersökt i år. Detta mellanrum är lagom stort för att rymma ytterligare en grav. Vi har studerat dokumentationen från de tidigare gravöppningarna 1915-17 för att se om man då gjorde någon undersökning av detta utrymme. Det gjorde man inte, dels för att man redan trodde sig ha hittat Magnus Ladulås grav, dels för att utrymmet är svåråtkomligt uppifrån pga tumbornas läge.
Stenmästare Marcel Müller borrar i en fog
Vi har med tillstånd från Riksantikvarieämbetet gjort en mindre undersökning av muren genom att ta loss en av tegelstenarna samt borrat ett litet hål i en fog. Genom denna lilla insats kan vi konstatera att muren är en tegelsten bred, dvs ca 30 cm, samt att utrymmet bakom är sandfyllt. Det arbete som gjordes på 1570-talet då tumborna byggdes verkar inte ha berört detta utrymme mer än ytligt.
Det betyder att det finns goda förutsättningar att en eventuell gravläggning skulle kunna finnas kvar intakt. Vi tror alltså att det finns en centralt placerad gravkammare från klostrets äldsta tid, mitt framför altaret. Det är det förnämsta läget en person kan begravas på. Denna gravkammare borde i så fall vara vigd åt klostrets stora stiftare och donator Magnus Ladulås.
/Maria Vretemark och Lin Annerbäck
Begravdes de här människorna "hela", eller var det rengjorda skelett som gravsattes? ISF - hur rengjordes dom?
Det här blir mer och mer spännande. Behöver ni söka nytt tillstånd för att öppna det nya utrymmet?
Om det är en grav bakom muren, vad kan då vara anledningen till att man har fyllt den med sand?
Har ni någon idé om vem det är som ligger under Magnus Ladulås gravtumba? Om det är en kung så borde det inte vara omöjligt att räkna ut vem det är. Finns det några skriftliga källor som skulle kunna kasta ljus över vilka som har begravts i koret, eller försvann allt material i slottsbranden 1697?
Hej,
På medeltiden begravdes man "hel", gärna enkelt bara i svepning. Ju längre fram vi kommer under medeltiden och ju högre klass du tillhör desto större är sannolikheten för kista. En gången kroppar kokades rena var vid lång transporter. Till exempel skulle heliga Birgittas kropp kokas ren men när nunnorna öppnade hennes kista för att göra det var benen redan, mirakulöst nog, rena.
Ja visst är det spännande! Vi måste söka nytt tillstånd. Idag har vi stängt igen graven under en enkel, men värdig ceremoni.
Vi vet ju inte riktigt vad muren haft för funktion. Vi tror att det rör sig om ytterligare en grav, men det verkar inte finnas något golv utan kanske avgränsade murarna bara åt sidorna samt var fundament åt gravstenen. De andra gravarna i koret har också varit sandfyllda från början. Det är det material som kyrkan vilar på. Mer kan vi nog inte säga förrän vi har haft möjlighet att undersöka saken vidare.
Det är med största sannolikhet en högfrälse familj som vilar under Magnus tumba. Någon som hade råd att köpa sig en väldigt dyr gravplats i klosterkyrkans kor. Vi hoppas att familjen går att ringa in genom historiska källor. Claes Gejrot på Svenskt diplomatarium vid Riksarkivet håller på att titta på donationsbrev och testamenten för att försöka lösa gåtan.
Mvh,
Lin
Hej!
Mycket intressant (och spännande)
Kan ni säga något om ett tidsperspektiv på en eventuell öppning av rummet bakom den medeltida muren?
mvh. /Daniel
Blir mer och mer spännande, går det inte att använda markradar eller ligger eventulla gravar för djupt?
Med vänlig hälsning,
Anders
Hej,
Det enda jag kan säga om tidsperspektivet är att vi kommer att lämna in ansökan till Riksmarskalksämbetet så snart som möjligt och att vi hoppas kunna genomföra undersökningen till hösten om vi får ett för oss positivt beslut.
Andreas Viberg från Arkeologiska forskningslaboratoriet vid SU har gjort en georadarundersökning. Men det är väldigt trångt mellan tumborna och maskinen var för stor för att det skulle gå att göra en undersökning på snedden mot muren i graven. Andreas såg dock att utrymmet mellan tumborna var fyllt med något vilket gav oss en första indikation på att våra hypoteser kring utrymmet mellan gravarna var rätt.
Mvh,
Lin
Spännande fynd, även om det inte verkade finnas något spår av kung Magnus där heller. Men idén att det finns ytterligare ett utrymme mellan de båda befintliga gravtumborna verkar ju jätteintressant, eller till och med rimlig..? Att man lämnat det området orört och endast begravt de senare personerna runt omkring istället?
Hej Leif,
Magnus Ladulås var ju gråbröderna i Stockholms stora donator och stiftare. Dessutom utvecklades en helgonkult runt Magnus just här i Stockholm (även i Gränna) och vi tror inte att man under medeltiden medvetet "rensat" bort Magnus kvarlevor. Att lägga andra gravar intill, som du skriver, däremot är inget konstigt.
Vad som händer efter medeltidens slut är desto svårare att avgöra. Klosterkyrkan används till en rad olika saker innan Johan III renoverar kyrkan på 1570-talet och låter sätta upp tumborna. Stora arbeten skedde i koret vid denna tid, men förhoppningsvis är utrymmet mellan tumborna bara ytligt påverkat.
/Lin
Johan Possieth (kyrkoherde i Riddarholmskyrkan 1722-1728) i översättning "Ty då Magnus byggde kyrkan lät han samtidigt förfärdiga sin grav under högaltaret" Det välvda rummet.
Hur går det med Riksantikvarieämbetet? Blir det mera grävningar?
