Inte Magnus Ladulås i graven - vad händer nu?

Tusentals människor har genom åren besökt Riddarholmskyrkan och Magnus Ladulås tumba och fått veta att häri ligger den store medeltidskungen begravd med sin familj. Det har varit en del av riksberättelsen och en vedertagen sanning som ingen ifrågasatt. När vi i projektgruppen i våras öppnade den så kallade Magnus Ladulås grav var det bland annat för att enligt projektbeskrivningen ”med tillgängliga metoder testa riktigheten i identifieringen av de gravlagda”. En rad prover för olika analyser togs på benen innan kvarlevorna åter sattes ner i graven framför högaltaret. Därefter vidtog arbetet med att processa de olika analyserna och att bearbeta och tolka de data som samlats in. Att vi skickade iväg dateringsprover var en del av standardförfarandet och förhoppningen var att dateringarna skulle kunna hjälpa oss att avgöra i vilken ordning personerna gravlagts. 

När dateringssvaren kom blev vi i projektledningen fullständigt slagna och häpna!
Resultaten visar vikten av källkritik, med enbart historiska källor kommer man inte alltid långt. Källorna har förändrats och förvanskats genom åren för att passa olika personers agendor. Men med hjälp av arkeologin och moderna analysmetoder kan vi förhoppningsvis hitta sanningen om Magnus’ gravplats.




De senaste veckorna har varit omtumlande, men vi insåg snabbt att dateringsresultaten faktiskt ger upphov till nya spännande frågor och utmaningar som vi brinner för att få fortsätta arbeta med. Vilken är den 1400-tals familj som fått denna högstatusgrav framför altaret i den enda återstående klosterkyrkan i Stockholm? Och var finns Magnus Ladulås?

Exakt vad som har hänt är svårt att svara på innan vi har fått möjlighet att undersöka den andra graven i Riddarholmskyrkans kor, men vi har idéer och tankar kring det hela. Det finns åtminstone tre tänkbara förklaringar och utifrån kunskapsläget idag går det ändå att resonera kring hur pass sannolika de är:

1. Johan III förväxlade gravarna?
Efter reformationen revs franciskanerklostret på Riddarholmen. Kyrkan användes bla som hospital, förföll och på 1570-talet låter kung Johan III restaurera den gamla klosterkyrkan. Korgolvet höjdes och två gravtumbor byggdes som monument över de två medeltidskungarna som valt franciskanernas kyrka som gravplats.  Karl Knutsson dog 1470, alltså bara hundra år innan gravtumborna sattes upp. Det verkar inte troligt att Johan III inte ska ha vetat läget för Karl Knutssons grav. Men om en förväxling mellan Karl Knutssons och Magnus Ladulås gravar skedde så var individerna vi undersökte i våras Karl Knutsson och hans familj. Det kan inte helt uteslutas. Men det som talar mot en förväxling är att den individ i södra graven som OIsson och Fürst ansåg vara Karl Knutsson otvetydigt är från 1400-talet och har begravts i dräkt vilket var enkom för de absolut högst skikten i samhället.

2. Magnus Ladulås grav tömdes och återanvändes på 1400-talet?
Detta framstår som den minst rimliga förklaringen. Franciskanerklostret i Stockholm hade kung Magnus Ladulås som sin främsta gynnare och han var klostrets stiftare. Kung Magnus valde själv sin kommande gravplats i klosterkyrkan och hans lik fraktades dit efter att han avlidit på Visingsö 1290. Hans grav omnämns i flera historiska källor och även om han aldrig kanoniserades vördade munkarna honom som ett helgon. Att munkarna skulle ha tömt hans grav och återanvänt den verkar helt osannolikt. Enda anledningen till att en sådan tömning skulle ha genomförts är att kung Magnus helgonförklarats och då skrinlagts, men en sådan stor händelse skulle vi känna till.

3. Karl Knutsson och Magnus Ladulås ligger i samma grav?
Karl Knutsson Bondes val av gravkyrka var ingen slump. Karl Knutsson blev vald till kung/riksföreståndare fyra gånger och avsattes däremellan. Han tillhörde högfrälset, men var inte av kunglig ätt. För att inte framstå som en uppkomling hade han behov av att legitimera sin makt. Detta var helt avgörande i det inrikespolitiskt mycket oroliga Sverige på 1400-talet. Detta gjorde han genom ett uppdiktat släktskap med den erikska kungaätten. Precis som det finns en Erikskrönika som beskriver händelser och personer runt Birger jarl, Magnus Ladulås och deras släktingar lät Karl Knutsson framställa en Karlskrönika på 1400-talet. Dessutom låter han göra ett tillägg till Erikskrönikan där han påstår att han på mödernet härstammar från en påhittad syster till kung Erik Eriksson (läspe och halte). Han påstår sig alltså tillhöra samma ätt som Magnus Ladulås. Detta tillägg till Erikskrönikan kallas Förbindelsedikten. Mot denna bakgrund skulle det inte ha varit märkligt om kung Karl Knutsson ansåg sig ha rätt att läggas i ”släktgraven” framför koret, precis som man gjort med de andra av kung Magnus släktingar som begravdes i klosterkyrkan. Detta scenario framstår som mycket sannolikt.  För Johan III var det troligen inte så viktigt exakt vem som låg var. Det viktiga för honom var att låta uppföra två likvärdiga monument över två betydelsefulla medeltidskungar.

Det är en fantastisk historia som rullas upp. Johan III lät sätta upp den pampiga gravtumban över fel grav och denna historiska ”bluff” har fått förbli oemotsagd i mer än 400 år! Med den kunskap vi nu besitter utifrån vårens gravöppning, de första analysresultaten och studier av tidigare dokumentation är det uppenbart att vi bara gjort halva jobbet. Det står klart att de båda korgravarna har en gemensam historia och att de måste tolkas som delar i ett sammanlänkat händelseförlopp.

1915 öppnades de båda korgravarna för första gången i modern tid av Martin Olsson och Carl-Magnus Fürst. Martin Olsson var antikvarisk kontrollant vid renoveringen av Riddarholmskyrkan och hade ett uttalat uppdrag att återfinna Magnus Ladulås kvarlevor då tumban ansågs vara tom. När de långt ner under själva tumban hittade en gravkammare med sju vuxna individer i tog de för givet att det var Magnus med familj. Noggranna osteologiska undersökningar genomfördes av individerna och de till och med attribuerade skeletten till historiska personer, delvis på ganska svaga indicier. Allt detta beskrivs utförligt i boken från gravöppningen 1915 Magnus Ladulås och Karl Knutssons gravar i Riddarholmskyrkan.

Från boken "Magnus Ladulås och Karl Knutssons gravar i Riddarholmskyrkan"


När turen kom till Karl Knutssons tumba hade ju den stora uppgiften redan genomförts – Magnus grav var återfunnen och hans skelett hade hittats, trodde de. I Karl Knutssons grav hittades också sju skelett. Överst låg ett skelett i sin kista i orört läge. Skelettet bedömdes på goda grunder tillhöra Karl Knutsson. Det rör sig om en person av hög rang. Rester av hans begravningsdräkt och skor visar att det klart är en person som begravts mot 1400-talets slut. De övriga sex skeletten brydde de sig inte särskilt mycket om. Men gravskisser och kommentarer i boken visar att tre av skeletten hittades i orört läge under Karl Knutssons kista. Dessa har begravts under klostrets allra första tid. Det är mycket enkla jordgravar, utan spår av vare sig kista eller förnäma gravkläder. Detta är helt i enlighet med franciskanernas regel om enkelhet och fattigdom, något som urholkades senare under medeltiden. Vi tror att Magnus Ladulås är den individ som först begravts i denna grav.

Vilken är då den 1400-tals familj som fått en sådan högstatusgrav framför koret i klosterkyrkan? Säkert är det en högadlig familj i kretsen närmast Karl Knutsson Bonde. Här måste vi leta i det historiska källmaterialet; gåvobrev och donationshandlingar som rör Stockholms franciskanerkloster på 1400-talet. Till vår hjälp har vi också de olika analyser som gjorts på benen. Tillsammans ska nog analysresultaten och de historiska källorna hjälpa oss att lösa mysteriet.

 


Det var inte Magnus Ladulås!

Idag 9 dec släpptes nyheten att gravundersökningarna i Riddarholmskyrkan avslöjar en 500-årig bluff. På plats på Stockholm Medeltidsmuseum samlades inbjudna intressenter samt media för att få ta del av upptäckterna. Maria Vretemark från Västergötlands museum höll en presentation och kunde berätta att skeletten i Magnus Ladulås grav är från 1400-talet och alltså inte kan vara Magnus Ladulås och hans familj. Ta del av hela pressmeddelandet nedan.

 

Nu startar den spännande fortsättningen på forskningsprojektet. Kan Magnus Ladulås istället finnas i den andra graven?! Vilket händelseförlopp ligger bakom denna miss? Och vilka är de 1400-talsindivider som vi alltså hittills undersökt? Helt plötsligt finns flera nya mysterier som väntar på sin lösning. En ansökan är inlämnad till Kungliga Hovstaterna om att få öppna den södra graven och det finns ett stort intresse hos alla inblandade att få fortsätta forskningsprojektet. I så fall kan detta ske under våren.


Det är detta skelett som forskarna nu tror kan vara Magnus Ladulås.


Stort pressuppbåd när gravbluffen presenteras.

 

Modern analysmetod avslöjar 500-årig bluff -

inte Magnus Ladulås i graven i Riddarholmskyrkan!

Våren 2011 öppnades den så kallade Magnus Ladulås grav i Riddarholmskyrkan. Öppningen, upptagandet och undersökningen av skelettdelarna i de åtta kopparskrinen, avlöpte planenligt. En rad prover för analys togs på benen innan kvarlevorna åter sattes ner i graven.

 

Den första analysen som blev klar var dateringsproverna, utförda med C14 av professor Göran Possnert på Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet. Resultaten avslöjade att de personer som vilade under Magnus Ladulås gravtumba omöjligen kunde vara kung Magnus med familj. Dateringarna visade att det handlade om nio personer som begravts här mellan ca 1430-1520-talen. Kung Magnus Ladulås dog 1290.

 

Professor Göran Possnert:

”Samtliga prover var av mycket god kvalité och alla dateringarna är signifikant yngre än vad som förväntades. Att resultaten skulle vara missvisande kan uteslutas.”

 

Fil dr Maria Vretemark, vetenskapligt ansvarig inom projektet:

”Redan den första av de olika analyser som vi låtit göra avslöjar alltså att kung Johan III på 1570-talet hade låtit placera Magnus Ladulås tumba över fel grav. Detta är en sensationell upptäckt som kommer att få genklang inom stora delar av forskarvärlden. Det visar vikten av källkritik förstås, men också hur maktens män på 1400-1500-talen på olika sätt använder historien för att nå politiska syften.”

 

Det är en fantastisk historia som rullas upp. Johan III lät sätta upp den pampiga gravtumban över fel grav och denna historiska lögn har fått förbli oemotsagd i mer än 400 år! På goda grunder tror vi att Magnus Ladulås istället ligger i den södra graven framför koret. Alltså i den grav som kung Karl Knutsson låter begrava sig i på 1400-talet. Med den kunskap vi nu besitter är det uppenbart att vi bara gjort halva jobbet. För att komma vidare i forskningsarbetet behöver vi således öppna även den södra av korgravarna (Karl Knutsson grav) och undersöka samtliga individer i denna.

 

En tillståndsansökan att öppna Karl Knutssons grav har skickats till Kungl. Hovstaterna. Samma projektgrupp som vid vårens gravöppning kommer att utföra arbetet i alla dess steg och samma typ av provtagningar kommer att utföras.


RSS 2.0