Onsdag 4 maj: liten fördjupning om benskörhet

Som nämnts i tidigare inlägg kommer benen från Magnus Ladulås grav i Riddarholmskyrkan att ingå i ett forskningsprojekt om benskörhet. Osteoporosis och osteoartritis då och nu heter projektet som sedan 2009 drivs av avdelningen för osteologi och arkeologi vid Högskolan på Gotland och finansieras av KK-stiftelsen. Projektet innebär bland annat ett samarbete mellan osteologer och läkare. Projektets mål är att högskolan ska finna samarbete med andra myndigheter och med näringslivet.*

 
Mia tillsammans med Sabine Sten från Högskolan på Gotland, projektledare för osteoporos-projektet. Här utanför sakristian i Riddarholmskyrkan

Benskörhet, eller osteoporos som det heter på läkarspråk, är ett stort och växande problem i Skandinavien. Många äldre drabbas av t ex lårbensbrott som både vållar stort lidande för de drabbade och innebär stora kostnader för samhället. Mätningar visar dessutom att benskörheten går allt längre ner i åldrarna. Detta är naturligtvis oroande och man vill gärna ta reda på vilka faktorer som ligger bakom denna negativa förändring. Man vet att bentätheten (hög bentäthet = starka ben, låg bentäthet = benskörhet) är beroende av både arv och miljö och det är bland miljöfaktorerna som man kan söka anledningen till förändringen. Benens hälsa påverkas, precis som resten av vår kropp, av vad vi äter, hur vi rör oss och vilken miljö vi vistas i. Även kroppens olika hormoner påverkar bentätheten, vilken är en anledning till att kvinnor drabbbas av benskörhet efter klimakteriet, när östrogennivåerna i kroppen går ner.
 
 
Osteoporosmätning...       ... och resultat    

Projektet Osteoporosis och osteoartritis då och nu är ett led i sökandet efter orsakerna till den ökande benskörheten hos befolkningen. Inom projektet har man under två år röntgat ledförändringar och gjort osteoporosmätningar på 300 arkeologiska individer från medeltida Gotland, Sigtuna, Skara och Varnhem (och på "våra" ben från Riddarholmskyrkan, se Torsdag- fredag 14-15 april). Resultaten skall jämföras med dagens patienter där stor medicinsk erfarenhet och kunskap finns dokumenterad inom sjukvården. Generellt kan man säga att den tidens människor inte hade de problem med benskörhet som många har idag. Och detta gäller även när man jämför dem med nutida människor i samma ålder. Många människor under medeltiden nådde ju inte så hög ålder.

                 
              
                          Starka medeltida ben


Även  isotopundersökning utförs på alla individerna. Isotopundersökningarna ger svar på vad födan har bestått av de sista 10 åren under en människas levnad (se Fredag 15 april).

Anledningarna till att medeltidens människor hade starkare skelett än vi tros vara att de hade en annan kost, bland annat föreskrev kyrkans regler ca 180 fastedagar om året, vilket innebar en stor andel fisk i kosten. De flesta av dåtidens människor använde också sin kropp på ett annat sätt än vi gör idag. Många av den tidens tunga arbetsuppgifter har idag tagits över av maskiner. På resor som vi idag gör med bil, tåg eller tunnelbana var man på den tiden hänvisad till hästryggen eller att gå till fots. Dessutom kan man räkna med att medeltidens människor tillbringade betydligt mer tid ute i dagsljuset än vi gör idag. Solljuset är nödvändigt för att kroppen ska kunna bilda det för skelettet viktiga D-vitaminet. Och på våra solfattiga breddgrader får vi lätt för lite av den varan. Läs mer: http://www.who.int/uv/faq/uvhealtfac/en/index1.html

Alltså: lämna datorn en stund och gå ut och studsa i solskenet! (om du ser nåt)

*I projektet finns samarbetspartners vid Osteoarkeologiska forskningslaboratoriet och Arkeologiska forskningslaboratoriet Stockholms universitet, Västergötlands museum, Gotlands Museum, Osteoporoscentrum och röntgenkliniken Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, avdelningen för geriatrik Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, ortoped- och röntgenklinikerna Visby lasarett, privatpraktiserande läkare i Visby, Ålands centralsjukhus och Svea Television.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0