Måndag och tisdag 18-19 april: DNA-provtagning
Docent Anders Götherström och hans kollega Evangelia Daskalaki från Institutionen för evolution, genomik och systematik vid Uppsala universitet besöker Magnus och hans familj och släktingar på plats i Riddarholmskyrkan för att ta prover från benen, genom vilka man kan kartlägga de gravlagda personernas DNA.
Det är ingen lätt sak att isolera och analysera historiskt DNA. Enligt Anders finns det mer DNA i vår utandningsluft än det finns i de här benen. Det gör att den bild av personernas DNA som skapas i datorn när proven analyseras säkert saknar större eller mindre delar. Hur bra våra DNA-prover från graven i Riddarholmskyrkan står sig i analysen kommer att visa sig längre fram. Förhoppningsvis kan de hjälpa oss att kartlägga släktbanden mellan personer som levt för 700 år sedan. Med lite tur kan de även ge oss information om sådant som ögon- och hårfärg.
Anders och Evangelia ser ut att vara nöjda med dagens skörd av DNA-prov
DNA-delen i det här projektet är på en och samma gång ett forskningsprojekt och ett metodutvecklingsprojekt. Kring analyserna samarbetar Rättsmedicinalverket, Avdelningen för rättsgenetik i Linköping och Avdelningen för evolutionsbiologi, Uppsala universitet (se ovan). Samtidigt som analyserna har en huvudroll i vår forskning kring Birger jarl, Magnus Ladulås och andra medlemmar av Bjälboätten, är det en metodutveckling som i framtiden kan kan bidra till lösningen av moderna rättsfall.
Målet är att kartlägga hela Magnus Ladulås DNA, så långt det är möjligt utifrån proverna. De övriga personernas DNA kommer sen att matchas mot hans, för att kartlägga eventuella släktband. Anders Götherström säger att egentligen är mängden information i dessa prover oändlig, så det gäller att bestämma sig för vilka frågor man vill ställa.
Å andra sidan; när proverna väl är tagna och bilden av personernas DNA finns lagrade i datorerna, kan man ställa nya frågor. Igen och igen och igen...
Det är ingen lätt sak att isolera och analysera historiskt DNA. Enligt Anders finns det mer DNA i vår utandningsluft än det finns i de här benen. Det gör att den bild av personernas DNA som skapas i datorn när proven analyseras säkert saknar större eller mindre delar. Hur bra våra DNA-prover från graven i Riddarholmskyrkan står sig i analysen kommer att visa sig längre fram. Förhoppningsvis kan de hjälpa oss att kartlägga släktbanden mellan personer som levt för 700 år sedan. Med lite tur kan de även ge oss information om sådant som ögon- och hårfärg.
Anders och Evangelia ser ut att vara nöjda med dagens skörd av DNA-prov
DNA-delen i det här projektet är på en och samma gång ett forskningsprojekt och ett metodutvecklingsprojekt. Kring analyserna samarbetar Rättsmedicinalverket, Avdelningen för rättsgenetik i Linköping och Avdelningen för evolutionsbiologi, Uppsala universitet (se ovan). Samtidigt som analyserna har en huvudroll i vår forskning kring Birger jarl, Magnus Ladulås och andra medlemmar av Bjälboätten, är det en metodutveckling som i framtiden kan kan bidra till lösningen av moderna rättsfall.
Målet är att kartlägga hela Magnus Ladulås DNA, så långt det är möjligt utifrån proverna. De övriga personernas DNA kommer sen att matchas mot hans, för att kartlägga eventuella släktband. Anders Götherström säger att egentligen är mängden information i dessa prover oändlig, så det gäller att bestämma sig för vilka frågor man vill ställa.
Å andra sidan; när proverna väl är tagna och bilden av personernas DNA finns lagrade i datorerna, kan man ställa nya frågor. Igen och igen och igen...
Kommentarer
Postat av: Carin
Hej!
Vilken haplogrupp tillhörde Magnus och hans släktingar?
Mvh
Carin Kangemo
Trackback