Förberedelesearbetet under vecka 13
Den 30 mars gör jag och Ray (som fotodokumenterar för Medeltidsmuseets räkning) vårt första besök i kyrkan efter att arbetet har satt igång.
Stenkonservatorerna har etablerat sig i kyrkan och tagit dit den utrustning de behöver för att med största försiktighet få loss gravens lock. På torsdagen har de kommit en bra bit på väg med bearbetningen av fogbruket som håller fast locket vid den ca 1 meter höga rektangulära marmorsockeln. Redan första arbetsdagen kunde man konstatera att fogen var betydligt djupare än väntat och de fick själva tillverka nya verktyg med längre blad för att nå längre in under locket utan att riskera att skada själva stenen med verktygens handtag. Det är också viktigt att verktygen har ett mjukt stopp mellan blad och handtag av samma anledning.
Fogens yttersta centimetrar var mycket hårda, kompakta och svårgenomträngliga men längre in är fogen mer porös. Marcel, stenhuggaren, säger att det ofta ser ut på det sättet.
Enstaka grupper, som bokat visningar utan att ha en aning om att det pågår en gravöppning, besöker kyrkan under ledning av guider från Slottets visningsavdelning. Den här dagen blir en amerikansk collegeklass runtvisade medan stenarbetet pågår. Stenkonservatorerna Solveig och Maʈgorzata tar en välförtjänt kaffepaus för att inte störa visningen i onödan.
Det är väldigt kallt i kyrkan och vi funderar över om det kan vara någonstans runt 2 plusgrader. Maʈgorzata har heltäckande fodrad overall. Flera lager kläder behövs, trots att de arbetar intensivt med att knacka och fila på fogen.
Ray och jag har lyckats pricka in den perfekta tiden för vårt besök. Solen faller in genom de höga fönstren i koret direkt på Magnus ansikte, så som man tänkte sig att det såg ut på 1570-talet när helfigursbilden på gravens lock gjordes. I övrigt är kyrkan ganska mörk och mycket stilla. När den stillsamma collegeklassen har lämnat kyrkan hörs återigen bara knackandet från verktygen mot fogen och rasslandet när damm och bitar från den faller ner på skyddspappret som har lagts ut för att skydda kyrkans golv.
Bredvid Magnus grav finns en liknande gravtumba som täcker kvarlevorna av kung Karl Knutsson Bonde. Vid gravöppningen 1915-16 passade man på att öppna båda gravarna samtidigt. Nu, inför det här projektet, känns det ganska bra att vi "bara" har en grav och sju personer att tänka på.
/Frida
