Stenkonservatorerna har satt igång



Försök till tjuvkik in under tumbans lock Marie Klingspor Rotstein, ansvarig stenkonservator (här med kamera), Lin Annerbäck, projektsamordnare, Marcel Müller, stenkonservator och Daniel Kwiatkowski, stenkonservator.

Stenkonservatorerna har satt igång sitt arbete med Karl Knutssons gravtumba. I år är arbetet enklare då det fungerar på exakt samma sätt som förra året.


        
Båda tumborna har klätts in i skyddande material. Karl Knutssons tumba har även fått ett skydd över själva porträttstenen.

Fogen har lossats och locket har med hjälp av domkrafter lyfts. In under locket har rullpinnar lagt så att vi på gravöppningsdagen kan rulla över locket på den ställning som ska byggas denna vecka.

Fortsättning följer!
/Lin Annerbäck


Dags för ny gravöppning i Riddarholmskyrkan


Ny gravöppning i Riddarholmskyrkan

Projekt Magnus Ladulås har fått tillstånd att öppna
Karl Knutsson Bondes gravtumba

 

 

Riksmarskalksämbetet har gett tillstånd till att öppna Karl Knutsson Bondes gravtumba i Riddarholmskyrkan i jakten på Magnus Ladulås. Våren 2011 öppnades den norra korgraven, den så kallade Magnus Ladulås grav, i Riddarholmskyrkan. Öppningen, upptagandet och undersökningen av skelettdelarna avlöpte planenligt.

 

Den första analysen som blev klar var dateringsproverna, utförda med C14 av professor Göran Possnert på Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet. Resultaten avslöjade att de personer som vilade under Magnus Ladulås gravtumba omöjligen kunde vara kung Magnus med familj. Dateringarna visade att det handlade om nio personer som begravts här mellan ca 1430-1520-talen. Kung Magnus Ladulås dog 1290.

 

På goda grunder tror projektgruppen att Magnus Ladulås istället ligger i den södra graven framför koret. Alltså i den grav där kung Karl Knutsson begravs 1470 och som bär Karl Knutssons namn. I graven har sju individer begravts. En av dem kan vara Magnus Ladulås. Under mars-april kommer alla individer i graven att undersökas. De analyser som kommer att genomföras är: osteologisk analys (bedömning av kön, dödsålder, kartläggning av sjukdomar och skador), röntgenundersökning och osteoporosmätning, isotopanalys, DNA – analys, C -14-datering, odontologisk undersökning samt 3D scanning av kranier för rekonstruktion av utseenden. Svea Television kommer att dokumentera hela projektet, bland annat för SVTs räkning.

 

Projektet är ett samarbete mellan Västergötlands museum, Stockholms medeltidsmuseum, Högskolan på Gotland, Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, Rättsmedicinalverket, Sahlgrenska akademien, Statens historiska museum, Stockholms stadsmuseum, Stockholms universitet, Uppsala universitet, Västarvet och Svea television.

 

 

För mer information kontakta:

Maria Vretemark, Västergötlands museum

Vetenskapligt ansvarig

Telefon: 070-2232612

Mail: maria.vretemark@vgregion.se

 

Lin Annerbäck, Stockholms medeltidsmuseum

Samordnare

Telefon: 08-508 31 802

Mail: lin.annerback@stockholm.se

 


Inte Magnus Ladulås i graven - vad händer nu?

Tusentals människor har genom åren besökt Riddarholmskyrkan och Magnus Ladulås tumba och fått veta att häri ligger den store medeltidskungen begravd med sin familj. Det har varit en del av riksberättelsen och en vedertagen sanning som ingen ifrågasatt. När vi i projektgruppen i våras öppnade den så kallade Magnus Ladulås grav var det bland annat för att enligt projektbeskrivningen ”med tillgängliga metoder testa riktigheten i identifieringen av de gravlagda”. En rad prover för olika analyser togs på benen innan kvarlevorna åter sattes ner i graven framför högaltaret. Därefter vidtog arbetet med att processa de olika analyserna och att bearbeta och tolka de data som samlats in. Att vi skickade iväg dateringsprover var en del av standardförfarandet och förhoppningen var att dateringarna skulle kunna hjälpa oss att avgöra i vilken ordning personerna gravlagts. 

När dateringssvaren kom blev vi i projektledningen fullständigt slagna och häpna!
Resultaten visar vikten av källkritik, med enbart historiska källor kommer man inte alltid långt. Källorna har förändrats och förvanskats genom åren för att passa olika personers agendor. Men med hjälp av arkeologin och moderna analysmetoder kan vi förhoppningsvis hitta sanningen om Magnus’ gravplats.




De senaste veckorna har varit omtumlande, men vi insåg snabbt att dateringsresultaten faktiskt ger upphov till nya spännande frågor och utmaningar som vi brinner för att få fortsätta arbeta med. Vilken är den 1400-tals familj som fått denna högstatusgrav framför altaret i den enda återstående klosterkyrkan i Stockholm? Och var finns Magnus Ladulås?

Exakt vad som har hänt är svårt att svara på innan vi har fått möjlighet att undersöka den andra graven i Riddarholmskyrkans kor, men vi har idéer och tankar kring det hela. Det finns åtminstone tre tänkbara förklaringar och utifrån kunskapsläget idag går det ändå att resonera kring hur pass sannolika de är:

1. Johan III förväxlade gravarna?
Efter reformationen revs franciskanerklostret på Riddarholmen. Kyrkan användes bla som hospital, förföll och på 1570-talet låter kung Johan III restaurera den gamla klosterkyrkan. Korgolvet höjdes och två gravtumbor byggdes som monument över de två medeltidskungarna som valt franciskanernas kyrka som gravplats.  Karl Knutsson dog 1470, alltså bara hundra år innan gravtumborna sattes upp. Det verkar inte troligt att Johan III inte ska ha vetat läget för Karl Knutssons grav. Men om en förväxling mellan Karl Knutssons och Magnus Ladulås gravar skedde så var individerna vi undersökte i våras Karl Knutsson och hans familj. Det kan inte helt uteslutas. Men det som talar mot en förväxling är att den individ i södra graven som OIsson och Fürst ansåg vara Karl Knutsson otvetydigt är från 1400-talet och har begravts i dräkt vilket var enkom för de absolut högst skikten i samhället.

2. Magnus Ladulås grav tömdes och återanvändes på 1400-talet?
Detta framstår som den minst rimliga förklaringen. Franciskanerklostret i Stockholm hade kung Magnus Ladulås som sin främsta gynnare och han var klostrets stiftare. Kung Magnus valde själv sin kommande gravplats i klosterkyrkan och hans lik fraktades dit efter att han avlidit på Visingsö 1290. Hans grav omnämns i flera historiska källor och även om han aldrig kanoniserades vördade munkarna honom som ett helgon. Att munkarna skulle ha tömt hans grav och återanvänt den verkar helt osannolikt. Enda anledningen till att en sådan tömning skulle ha genomförts är att kung Magnus helgonförklarats och då skrinlagts, men en sådan stor händelse skulle vi känna till.

3. Karl Knutsson och Magnus Ladulås ligger i samma grav?
Karl Knutsson Bondes val av gravkyrka var ingen slump. Karl Knutsson blev vald till kung/riksföreståndare fyra gånger och avsattes däremellan. Han tillhörde högfrälset, men var inte av kunglig ätt. För att inte framstå som en uppkomling hade han behov av att legitimera sin makt. Detta var helt avgörande i det inrikespolitiskt mycket oroliga Sverige på 1400-talet. Detta gjorde han genom ett uppdiktat släktskap med den erikska kungaätten. Precis som det finns en Erikskrönika som beskriver händelser och personer runt Birger jarl, Magnus Ladulås och deras släktingar lät Karl Knutsson framställa en Karlskrönika på 1400-talet. Dessutom låter han göra ett tillägg till Erikskrönikan där han påstår att han på mödernet härstammar från en påhittad syster till kung Erik Eriksson (läspe och halte). Han påstår sig alltså tillhöra samma ätt som Magnus Ladulås. Detta tillägg till Erikskrönikan kallas Förbindelsedikten. Mot denna bakgrund skulle det inte ha varit märkligt om kung Karl Knutsson ansåg sig ha rätt att läggas i ”släktgraven” framför koret, precis som man gjort med de andra av kung Magnus släktingar som begravdes i klosterkyrkan. Detta scenario framstår som mycket sannolikt.  För Johan III var det troligen inte så viktigt exakt vem som låg var. Det viktiga för honom var att låta uppföra två likvärdiga monument över två betydelsefulla medeltidskungar.

Det är en fantastisk historia som rullas upp. Johan III lät sätta upp den pampiga gravtumban över fel grav och denna historiska ”bluff” har fått förbli oemotsagd i mer än 400 år! Med den kunskap vi nu besitter utifrån vårens gravöppning, de första analysresultaten och studier av tidigare dokumentation är det uppenbart att vi bara gjort halva jobbet. Det står klart att de båda korgravarna har en gemensam historia och att de måste tolkas som delar i ett sammanlänkat händelseförlopp.

1915 öppnades de båda korgravarna för första gången i modern tid av Martin Olsson och Carl-Magnus Fürst. Martin Olsson var antikvarisk kontrollant vid renoveringen av Riddarholmskyrkan och hade ett uttalat uppdrag att återfinna Magnus Ladulås kvarlevor då tumban ansågs vara tom. När de långt ner under själva tumban hittade en gravkammare med sju vuxna individer i tog de för givet att det var Magnus med familj. Noggranna osteologiska undersökningar genomfördes av individerna och de till och med attribuerade skeletten till historiska personer, delvis på ganska svaga indicier. Allt detta beskrivs utförligt i boken från gravöppningen 1915 Magnus Ladulås och Karl Knutssons gravar i Riddarholmskyrkan.

Från boken "Magnus Ladulås och Karl Knutssons gravar i Riddarholmskyrkan"


När turen kom till Karl Knutssons tumba hade ju den stora uppgiften redan genomförts – Magnus grav var återfunnen och hans skelett hade hittats, trodde de. I Karl Knutssons grav hittades också sju skelett. Överst låg ett skelett i sin kista i orört läge. Skelettet bedömdes på goda grunder tillhöra Karl Knutsson. Det rör sig om en person av hög rang. Rester av hans begravningsdräkt och skor visar att det klart är en person som begravts mot 1400-talets slut. De övriga sex skeletten brydde de sig inte särskilt mycket om. Men gravskisser och kommentarer i boken visar att tre av skeletten hittades i orört läge under Karl Knutssons kista. Dessa har begravts under klostrets allra första tid. Det är mycket enkla jordgravar, utan spår av vare sig kista eller förnäma gravkläder. Detta är helt i enlighet med franciskanernas regel om enkelhet och fattigdom, något som urholkades senare under medeltiden. Vi tror att Magnus Ladulås är den individ som först begravts i denna grav.

Vilken är då den 1400-tals familj som fått en sådan högstatusgrav framför koret i klosterkyrkan? Säkert är det en högadlig familj i kretsen närmast Karl Knutsson Bonde. Här måste vi leta i det historiska källmaterialet; gåvobrev och donationshandlingar som rör Stockholms franciskanerkloster på 1400-talet. Till vår hjälp har vi också de olika analyser som gjorts på benen. Tillsammans ska nog analysresultaten och de historiska källorna hjälpa oss att lösa mysteriet.

 


Det var inte Magnus Ladulås!

Idag 9 dec släpptes nyheten att gravundersökningarna i Riddarholmskyrkan avslöjar en 500-årig bluff. På plats på Stockholm Medeltidsmuseum samlades inbjudna intressenter samt media för att få ta del av upptäckterna. Maria Vretemark från Västergötlands museum höll en presentation och kunde berätta att skeletten i Magnus Ladulås grav är från 1400-talet och alltså inte kan vara Magnus Ladulås och hans familj. Ta del av hela pressmeddelandet nedan.

 

Nu startar den spännande fortsättningen på forskningsprojektet. Kan Magnus Ladulås istället finnas i den andra graven?! Vilket händelseförlopp ligger bakom denna miss? Och vilka är de 1400-talsindivider som vi alltså hittills undersökt? Helt plötsligt finns flera nya mysterier som väntar på sin lösning. En ansökan är inlämnad till Kungliga Hovstaterna om att få öppna den södra graven och det finns ett stort intresse hos alla inblandade att få fortsätta forskningsprojektet. I så fall kan detta ske under våren.


Det är detta skelett som forskarna nu tror kan vara Magnus Ladulås.


Stort pressuppbåd när gravbluffen presenteras.

 

Modern analysmetod avslöjar 500-årig bluff -

inte Magnus Ladulås i graven i Riddarholmskyrkan!

Våren 2011 öppnades den så kallade Magnus Ladulås grav i Riddarholmskyrkan. Öppningen, upptagandet och undersökningen av skelettdelarna i de åtta kopparskrinen, avlöpte planenligt. En rad prover för analys togs på benen innan kvarlevorna åter sattes ner i graven.

 

Den första analysen som blev klar var dateringsproverna, utförda med C14 av professor Göran Possnert på Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet. Resultaten avslöjade att de personer som vilade under Magnus Ladulås gravtumba omöjligen kunde vara kung Magnus med familj. Dateringarna visade att det handlade om nio personer som begravts här mellan ca 1430-1520-talen. Kung Magnus Ladulås dog 1290.

 

Professor Göran Possnert:

”Samtliga prover var av mycket god kvalité och alla dateringarna är signifikant yngre än vad som förväntades. Att resultaten skulle vara missvisande kan uteslutas.”

 

Fil dr Maria Vretemark, vetenskapligt ansvarig inom projektet:

”Redan den första av de olika analyser som vi låtit göra avslöjar alltså att kung Johan III på 1570-talet hade låtit placera Magnus Ladulås tumba över fel grav. Detta är en sensationell upptäckt som kommer att få genklang inom stora delar av forskarvärlden. Det visar vikten av källkritik förstås, men också hur maktens män på 1400-1500-talen på olika sätt använder historien för att nå politiska syften.”

 

Det är en fantastisk historia som rullas upp. Johan III lät sätta upp den pampiga gravtumban över fel grav och denna historiska lögn har fått förbli oemotsagd i mer än 400 år! På goda grunder tror vi att Magnus Ladulås istället ligger i den södra graven framför koret. Alltså i den grav som kung Karl Knutsson låter begrava sig i på 1400-talet. Med den kunskap vi nu besitter är det uppenbart att vi bara gjort halva jobbet. För att komma vidare i forskningsarbetet behöver vi således öppna även den södra av korgravarna (Karl Knutsson grav) och undersöka samtliga individer i denna.

 

En tillståndsansökan att öppna Karl Knutssons grav har skickats till Kungl. Hovstaterna. Samma projektgrupp som vid vårens gravöppning kommer att utföra arbetet i alla dess steg och samma typ av provtagningar kommer att utföras.


TV2

Den 17 okt visas det första inslaget från gravöppningsprojektet i Riddarholmskyrkan. Missa inte detta! Tv2 kl 20.00. Världsunikt projekt där vi fått möjlighet att kartlägga en 1200-talsfamilj.

 


Vandring i Magnus Ladulås fotspår

I väntan på nya resultat kan du som befinner dig i Stockholm nedanstående datum följa med på vandring i Magnus Ladulås fotspår. Vandring går över de tre holmar som utgjorde Stockholm på medeltiden och avslutas med ett besök i Riddarholmskyrkan.

Vandring går av stapeln den 15/6, 13/7 och 10/8. Kostnad 100 kr. Samling vid Medeltidsmuseet (som också är arrangör) kl 18.00. Biljetter kan förköpas i museets reception (max 30 pers per vandring).



Mer information finns på Medeltidsmuseets hemsida: www.medeltidsmuseet.stockholm.se

Liten fördjupning om tänder

I våra tänder lagras massor av information, därför är tänder och käkar intressant att analysera lite extra. Peter Lingström, professor i odontologi vid Sahlgrenska akademin som var i kyrkan den 28 april, har studerat tandstatus på hundratals anonyma individer från arkeologiska utgrävningar. Som exempel kan nämnas utgrävningar i Nordstan i Göteborg samt gravarna runt den medeltida kyrkan Sankt Per i Skara, som resulterade i boken "S:t Per i Skara - om liv och död i den medeltida staden". Vad som gör Ladulåsfallet extra intressant är att man vet vems tänder man studerar – både till namnet och deras historia, vilket samhällskikt de tillhörde med mera.

 


Det man tittar på är förekomsten av hål i tänderna – karies - slitage och bettavvikelser. Man letar också efter spår efter tandlossning och tittar  på hur käklederna ser ut. Tänderna kan även användas som hjälp vid åldersbestämning av en person.

Vad Peter Lingström så här långt kunnat avgöra är att Ladulåsfamiljens tänder inte var lika slitna som de från Skara eller Göteborg. Detta beror sannolikt på att Ladulås tillhörde toppskiktet i dåtidens samhälle och därmed hade finare, mer lättuggad mat. Det finns tecken på karies hos flera av individerna vilket tyder på att man hade tillgång till socker och andra naturligt sötade födoämnen som frukt och bär. Idag är socker billigt och är var mans tillgång, men på 1200-talet var det en lyxvara som bara de högre samhällsklasserna hade råd med. Förmodligen var det den växande handeln och utbytet med andra länder som hade ökat tillgången till sötsaker under 1200-talets senare hälft. Magnus Ladulås far Birger jarl hade kanske inte samma vanor vad gäller intag av socker,  han hade i all fall ingen karies och inte heller Magnus lillebror Erik, som dog ung och ligger i samma grav som Birger jarl i Varnhem.


Peter Lingström, professor i odontologi vid Sahlgrenska akademin tittar närmare på Ladulåsfamiljens tänder.


Förutom den kliniska undersökningen av alla tänderna gjordes också undersökning med röntgen. Rättsodontolog Irina Dawidson hade möjlighet att med en portabel utrustning röntga skallar och ett urval av tänderna på plats i Riddarholmskyrkans sakristia. Resultatet av denna undersökning ska Peter Lingström ta fram under hösten. Röntgen är också en hjälp i de fall det saknas tänder.  Det blir ett pusselarbete att lägga samman alla fakta.

Tyvärr saknas ju en del tänder och käkar, bland annat från Magnus Ladulås. Tänder kan ha lossnat redan under personernas levnad, men tänder har också lossnat och försvunnit i hanteringen när skeletten flyttats vid nya gravnedsättningar. Men att hela käkar försvunnit har man ingen riktigt bra förklaring till.


Riktning Riddaholmen


2010 stod det klart att Magnus Ladulås grav i Riddarholmskyrkan i Stockholm får öppnas för undersökning. Ansökan lämnades in 2009 i samband med planeringen av 800-årsfirandet av Birger jarl 2010. Bakom beslutet står Riksmarskalksämbetet  och Riksantikvarieämbetet i samråd med Statens Fastighetsverk. Före beslutet har ärendet varit på remiss hos Kungliga vetenskapsakademien, Vitterhetsakademien och Svenska kyrkan.

Syftet med undersökningen är att analysera kvarlevorna av de sju individer som gravlagts i graven mellan 1290-1360. Detta arbete behövs för att med modern teknik kunna fastställa släktskapet mellan Birger jarl och övriga medlemmar i Bjälboätten.

Planeringen av ett jubileum påbörjades i samband med att Birger jarls grav öppnades i Varnhem 2002. Då kunde forskarna konstatera att jarlen var född omkring 1210 snarare än 1200 som man tidigare trott.


Följ mötet med medeltidens mest betydande personer

Detta är en dagbok där vi följer forskningsprojektet kring Magnus Ladulås och hans anhöriga. Kvarlevorna av sju personer i Magnus Ladulås grav i Riddarholmskyrkan i Stockholm undersöks under april 2011. Efter att skeletten har mätts upp och analyserats sker en återbegravning i maj. Fram till hösten pågår en forskningsfas i laboratorium, efter detta finns en preliminär rapport planerad till september/oktober.

 

Projektet är en fortsättning på undersökningen av Birger jarl och hans grav i Varnhem våren 2002. Följ det spännande detektivarbetet kring kartläggningen av några av medeltidens mest betydande personer.

 

Projektet är ett samarbete mellan Västergötlands museum genom fil dr. Maria Vretemark (vetenskapligt ansvarig), Rättsmedicinalverkets avd för rättsgenetik i Linköping, Uppsala universitet, Stockholms universitet, Högskolan på Gotland, Stockholms medeltidsmuseum (samordnande), stenkonservatorer under ledning av Marie Klingspor, Västarvet och Svea television som filmar hela projektet (bl a för Vetenskapens värld i SVT).

 

Tillståndet har utfärdats av Riksmarskalksämbetet och Riksantikvarieämbetet.

 

Genomförandet har gjorts möjligt genom generösa bidrag från Berit Wallenberg fond, Torsten Söderbergs fond, Kungliga Vitterhetsakademien, Västergötlands fornminnesförening, Samfundet St Erik och Stiftelsen Grevillis fond. Ett gott samarbete med Statens Fastighetsverk och Kungliga hovstaterna har också varit en förutsättning för projektets genomförande.


Nyare inlägg
RSS 2.0