Vad händer nu?
Projekt Magnus Ladulås är ett stort tvärvetenskapligt projekt och nu vidtar arbetet med dokumentation, analyser och provtagningar som ska göras på benen. Allt sker enligt standardförfarande för arkeologisk provtagning. Vi följer samma procedur som vid öppningen av Birger jarls grav i Varnhem 2002 och öppningen av norra korgraven i Riddarholmskyrkan 2011 för att få jämförbara resultat.
Osteologisk analys och dokumentation görs på plats i Riddarholmkyrkan. Kön, dödsålder och kroppslängd samt patologier, sjukliga förändringar, tas fram genom dokumentation och makroskopisk granskning av skelettdelarna i kombination med information från röntgen och osteoporosmätning. Görs av fil dr Maria Vretemark, vetenskapligt ansvarig, Västergötlands museum, fil dr Anna Kjellström, Stockholms universitet, docent Sabine Sten, Högskolan på Gotland och fil mag Cecilie Hongslo Vala, Sahlgrenska sjukhuset. 
Osteoporosmätning 2011 3D scanning 2011
C14-analys Datering sker med C14-analys. Prover tas enligt standardförfarande för arkeologiskt skelettmaterial för att få bästa möjliga kvalitet på proverna. Professor Göran Possnert, Ångströmslaboratoriet, Uppsala universitet
Röntgen och CT-scanning görs på utvalda ben och skallar. Ben med misstänkta förändringar eller intressanta skador väljs ut. Hos överläkarna Rolf Skuncke och Arne Lundberg, Karolinska institutet, Huddinge.
Rekonstruktion genomförs på en kopia av skallen vilken skapas genom CT-skanning. Sedan använder Oscar Nilsson en rättmedicinsk teknik baserad på kunskapen om vävnadstjocklek och återskapandet av muskler i ansiktet.
Osteoporosmätning för att fastställa graden av benskörhet hos samtliga 7 individer i graven. Mätningar görs på ett lårben och ett skenben från varje individ. Hos bitr överläkare Ingrid Bergström på Karolinska i Huddinge.
Isotop 2011 DNA 2011 Odontologisk studie 2011
Isotopanalys är en dietanalys som görs på några mikrogram benpulver. Provtagning görs i Riddarholmskyrkan för senare laboratorieanalys på Stockholms universitet. Ett prov per individ tas. Professor Kerstin Lidén, Stockholms universitet.
DNA, arkeogenetik. Den viktigaste analysen för att fastställa identiteten hos de gravlagda individerna. DNA matchas mot hertig Erik i Varnhem, individerna i graven emellan och mot de i den norra graven. Prover tas i kyrkan för analys hos professor Anders Götherström, Stockholms universitet och bitr avd chef, fil dr Gunilla Holmlund, Rättsmedicinalverket, Linköping.
Odontologisk studie görs för att fastställa tandstatusen hos individerna i graven. Görs på plats i Riddarholmskyrkan av professor Peter Lingström, Sahlgrenska akademien och rättsodontolog Irena Dawidsson.
Textil I både den norra och södra korgraven hittades textilier vid den första gravöppningen 1915-16. Dessa ska genomgå (och har redan delvis genomgått) en ny analys för tidsbestämning och så långt som möjligt återskapa vad de en gång varit. Fil dr Mari Louise Franzén, Statens historiska museum.
Murverksanalys genomförs för att försöka bringa klarhet i de murar som finns i graven. Dessa kommer från olika tidsepoker enlig M Olsson 1916. Genom analysen hoppas vi komma närmare en datering av gravens tillblivelse. Anna Bergman, byggnadsarkeolog och Kerstin Söderlund, arkeolog, Stockholms stadsmuseum.
Vem bryr sig?
Clas Ivan
Intressant forskningsprojekt! Men , vilka är begravda i den först öppnade graven???
Med "murverksanalys" menas väl analys av kalkprover?
Kan det göras i Sverige?
Är det någon murverksanalys utöver kalkproverna som skall göras?
Hej,
Det är många som bryr sig Clas Ivan, men om du inte gör det så behöver du inte läsa.
Erik - vi vet fortfarande inte vilka det är som ligger begravda i den norra graven. Det är ett forskningsprojekt i sig. Men när vi fått alla analyssvar från förra året hoppas vi att genom dem och historiska källor så ska vi kunna lösa den gåtan.
Christer - murverksanalys är inte analys av kalkprover, utan en ren analys av murarna. Hur murarna ansluter till varandra, i vilken fas av kyrkans historia de tillkommit etc och tillsammans kan informationen visa hur gammal graven är. Vi kommer också att låta göra en röntgenflourescensmätning (identifiera grundämnena) av teglet i graven. Anders Lindahl på Lunds universitet har analyserat teglet i andra delar av kyrkan. Det hjälper oss också att tidsbestämma gravens tillkomst samt kanske hitta den lertäkt som gett materialet till teglet.
/Lin Annerbäck
Hittade den här bloggen först idag! Äntligen en blogg värd att följa! Tack! Har sett programmen på SVT, men här blir det ju lite mer fortlöpande info. KUL! :-)
Hej Maria,
Tack! Vad roligt att du uppskattar vår blogg.
Mvh,
Lin Annerbäck
Tack för svar! Vilka teorier har ni vad gäller den norra graven? Personligen tyckef jag denna gåta väcker nyfikenheten änn mer. Mvh, erik
Tack för svaret om murverksanalysen! Så som jag förstår det talar röntgenfluorescensmätningen bara om att teglet i graven och teglet i kyrkans murverk (som man kan tidsbestämma) kommer från samma lertäckt om de två mätningarna är identiska. Något om åldern får man inte veta och man kan ju ha tagit av samma lertäckt under två helt skilda tidsperioder!
Varför bestämmer ni inte åldern på kalkbruket direkt? Tycker ni att det är för osäkert?
Hej,
Vilka intressant frågor ni ställer!
När det gäller den norra graven har vi inte hunnit nysta vidare i den gåtan. Jag håller med om att det är minst lika spännande att reda ut vilka som ligger där. Vi har från början haft en teori om att det skulle kunna vara personer kring Karl Knutssons bundsförvant Gustav Karlsson Gumsehuvud. Vi vet att han är begravt i kyrkan och deras gravsten ligger numera i sekundärt läge som locksten för de la Gardies gravkor bara någon meter ifrån norra tumban. Men som sagt vi har inte kommit längre än så och vi behöver sätta oss ner och gå igenom donationshandlingar till klostret för att hitta fler uppslag gällande den familj som fått en så förnäm gravplats.
När det gäller röntgenflouroscensen har du helt rätt Christer. Möjligheten finns att de tagit från samma lertäkt vid olika tidsperioder. Dock är det ju så att muren i graven kommer till tidigt under klosterkyrkans historia och kyrkan byggs ju under 1200-talets slut. Det ger ändå en indikation på gravens ålder. Som allt annat i detta forskningsprojekt så är det olika metoderna beroende av varandra för att ge oss svar.
Vi kommer inte att att försöka ålderbestämma kalkbruket. Det är en osäker metod och tidsnog kommer vi ju att få dateringar på skeletten.
Mvh,
Lin
