Magnus Ladulås gravöppningsblogg

Arbetet med att dokumentera, beskriva och analysera skeletten från Karl Knutssons grav pågår nu för fullt i Riddarholmskyrkan. Osteologerna har systematiskt gått igenom de fyra kompletta skeletten för att se vilka ben som finns bevarade, letat efter spår av sjukdomar och skador samt gjort en bedömning av kön och dödsålder.

Innehållet i de två kopparkistorna med omrörda skelettdelar har också sorterats och här finns bendelar från ytterligar e minst fyra vuxna och två barn. Dessutom en del djurben faktiskt, från får, nötdjur, svin, katt, sill och gädda. Djurbenen har säkert kommit med olika fyllnadsmassor som använts vid byggnationer i koret.

Rolf Skuncke och Arne Lundberg som tittar på Karl Knutssons skelett

Igår, tisdag 27 mars, fick vi besök i kyrkan av röntgenläkaren Rolf Skuncke och ortopeden Arne Lundberg från Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. De intresserade sig särskilt för några ledförändringar på kung Karl Knutssons skelett. Detta ska vi titta närmare på senare, bland annat med hjälp av CT-skanning.
/Maria Vretemark

Projekt Magnus Ladulås är ett stort tvärvetenskapligt projekt och nu vidtar arbetet med dokumentation, analyser och provtagningar som ska göras på benen. Allt sker enligt standardförfarande för arkeologisk provtagning. Vi följer samma procedur som vid öppningen av Birger jarls grav i Varnhem 2002 och öppningen av norra korgraven i Riddarholmskyrkan 2011 för att få jämförbara resultat.

              

Osteologisk analys och dokumentation görs på plats i Riddarholmkyrkan. Kön, dödsålder och kroppslängd samt patologier, sjukliga förändringar, tas fram genom dokumentation och makroskopisk granskning av skelettdelarna i kombination med information från röntgen och osteoporosmätning. Görs av fil dr Maria Vretemark, vetenskapligt ansvarig, Västergötlands museum, fil dr Anna Kjellström, Stockholms universitet, docent Sabine Sten, Högskolan på Gotland och fil mag Cecilie Hongslo Vala, Sahlgrenska sjukhuset.  


           
Osteoporosmätning 2011                                        3D scanning 2011

C14-analys Datering sker med C14-analys. Prover tas enligt standardförfarande för arkeologiskt skelettmaterial för att få bästa möjliga kvalitet på proverna. Professor Göran Possnert, Ångströmslaboratoriet, Uppsala universitet

Röntgen och CT-scanning görs på utvalda ben och skallar. Ben med misstänkta förändringar eller intressanta skador väljs ut. Hos överläkarna Rolf Skuncke och Arne Lundberg, Karolinska institutet, Huddinge.

Rekonstruktion genomförs på en kopia av skallen vilken skapas genom CT-skanning. Sedan använder Oscar Nilsson en rättmedicinsk teknik baserad på kunskapen om vävnadstjocklek och återskapandet av muskler i ansiktet.

Osteoporosmätning för att fastställa graden av benskörhet hos samtliga 7 individer i graven. Mätningar görs på ett lårben och ett skenben från varje individ. Hos bitr överläkare Ingrid Bergström på Karolinska i Huddinge.

               
Isotop 2011             DNA 2011              Odontologisk studie 2011

Isotopanalys är en dietanalys som görs på några mikrogram benpulver. Provtagning görs i Riddarholmskyrkan för senare laboratorieanalys på Stockholms universitet. Ett prov per individ tas. Professor Kerstin Lidén, Stockholms universitet.

DNA, arkeogenetik. Den viktigaste analysen för att fastställa identiteten hos de gravlagda individerna. DNA matchas mot hertig Erik i Varnhem, individerna i graven emellan och mot de i den norra graven. Prover tas i kyrkan för analys hos professor Anders Götherström, Stockholms universitet och bitr avd chef, fil dr Gunilla Holmlund, Rättsmedicinalverket, Linköping.

Odontologisk studie görs för att fastställa tandstatusen hos individerna i graven. Görs på plats i Riddarholmskyrkan av professor Peter Lingström, Sahlgrenska akademien och rättsodontolog Irena Dawidsson.

Textil I både den norra och södra korgraven hittades textilier vid den första gravöppningen 1915-16. Dessa ska genomgå (och har redan delvis genomgått) en ny analys för tidsbestämning och så långt som möjligt återskapa vad de en gång varit. Fil dr Mari Louise Franzén, Statens historiska museum.

Murverksanalys genomförs för att försöka bringa klarhet i de murar som finns i graven. Dessa kommer från olika tidsepoker enlig M Olsson 1916. Genom analysen hoppas vi komma närmare en datering av gravens tillblivelse. Anna Bergman, byggnadsarkeolog och Kerstin Söderlund, arkeolog, Stockholms stadsmuseum.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Maria Vretemark berättar om bakgrunden till årets gravöppning

Idag hade vi pressvisning i kyrkan. Maria berättade om bakgrunden till gravöppningen och vad vi vet så här långt.

Förstärkning har också kommit på osteolog-fronten. Fil dr Sabine Sten från Högskolan på Gotlands och fil dr Anna Kjellström från Stockholms universitet kommer att bistå Maria med analyserna av benen. Det är många individer som ska undersökas på ganska kort tid. Nu börjar arbetet på riktigt med grundanalysen - kön, dödsålder och kroppslängd ska noteras. Dessutom ska alla skelett dokumenteras noggrant och alla ben förtecknas.

Anna Kjellström och Sabine Sten

Anna Kjellström är expert på paleopatologisk analys och tittar extra på sjukliga förändringar på benen.

Sabine Sten har varit projektledare för projektet Osteoporosis och osteoartritis då och nu. Projektet innebär bland annat ett samarbete mellan osteologer och läkare. Projektet är ett led i sökandet efter orsakerna till den ökande benskörheten hos befolkningen. Under två år röntgade man ledförändringar och gjort osteoporosmätningar på 300 arkeologiska individer från medeltida Gotland, Sigtuna, Skara, Varnhem och Riddarholmskyrkan. Resultaten skall jämföras med dagens. Generellt kan man säga att dåtidens människor inte hade de problem med benskörhet som många har idag eftersom de rörde mer på sig än moderna människor. Även benen från den södra korgraven kommer under våren att osteoporosmätas och förhoppningsvis kommer projektet att få en fortsättning.
/Lin Annerbäck

Idag klockan tio öppnades Karl Knutsson Bondes grav i Riddarholmskyrkan. Stenkonservatorn Skanska har utfört arbetet med tumbans öppning. Här ser ni stenmästare Marcel Müller i färd med att fästa bandet som ska hålla porträttstenen på plats under den tid graven står öppen.



Sakta men säkert rullade stenen av tumban.



I graven låg som förväntat de sex kopparskrinen från 1916. När Martin Olsson öppnade graven 1916 låg fortfarande fyra av de sju skeletten i  graven i orört läge. Efter den antropologiska studien som genomfördes av Carl-Magnus Fürst lades skeletten ner i nytillverkade kopparskrin. Det är dessa vi idag har plockat upp ur graven för under veckan påbörja arbetet med alla de analyser som ska genomföras.

Det är inte utan att man känner historiens vingslag när man ser dessa skrin och vi hoppas att vi denna gång hittar kung Magnus.
/Lin Annerbäck

Det är kallt i Riddarholmskyrkan, jättekallt. Men arbetet går fort framåt. Idag har en ställning byggts bakom tumban. Till ställningen kommer gravtumbans tunga lock att rullas över och sedan kommer locket att vila på ställningen under tiden vi arbetar med graven. Det är samma personer från StällAb som bygger ställningen som förra året och arbetet har gått på halva tiden mot då. Nu är det snart dags för ”provrull” och nästa vecka öppnar vi graven och påbörjar undersökningen.

Maria Vretemark, osteolog och vetenskapligt ansvarig inom projektet, Oscar Nilsson, dockmakare och Lin Annerbäck, projektsamordnare

Vi i projektgruppen är förväntansfulla, spända och vill sätta igång med arbetet. Förra veckan lånade vi in en gipskopia utav Karl Knutsson kranium från Statens historiska museum och ”tjuvstartade” lite. Gipskopian gjordes vid den förra gravöppningen 1916 och är av väldigt hög kvalité.

Hur såg han egentligen ut. Oscar Nilsson som är dockmakare är engagerad i projektet för att göra rekonstruktioner. Oscar tyckte att kraniet var väldigt karaktäristiskt och ser fram emot att få jobba med en rekonstruktion. Det finns en känd avbildning av Karl Knutsson där han porträtterats med uppnäsa. Hade han det i verkligenheten? En av sakerna vi kommer att kunna ta reda på under vårens undersökningar.
/Lin Annerbäck

Försök till tjuvkik in under tumbans lock Marie Klingspor Rotstein, ansvarig stenkonservator (här med kamera), Lin Annerbäck, projektsamordnare, Marcel Müller, stenkonservator och Daniel Kwiatkowski, stenkonservator.

Stenkonservatorerna har satt igång sitt arbete med Karl Knutssons gravtumba. I år är arbetet enklare då det fungerar på exakt samma sätt som förra året.

        
Båda tumborna har klätts in i skyddande material. Karl Knutssons tumba har även fått ett skydd över själva porträttstenen.

Fogen har lossats och locket har med hjälp av domkrafter lyfts. In under locket har rullpinnar lagt så att vi på gravöppningsdagen kan rulla över locket på den ställning som ska byggas denna vecka.

Fortsättning följer!
/Lin Annerbäck